Mossor samt lavar, vad är vad?

Klicka på bilden för mer info

Mossor samt lavar är ibland väldigt lika varandra till utseendet – det finns underarter av bägge som är snarlika varandra både till färg och utseende. Men skenet bedrar, det rör sig om ett par vit skilda växter, som kan klara av olika förhållande samt som är känsliga för annorlunda saker.

Lavar är faktiskt inte en växt per se utan en symbios mellan en svamp och en alg eller cyanobakterie. Svampen utgör stomme och beskydd för laven, igenom sina hyfer. Den tar upp vatten och föda som är löst i regn och annan nederbörd. Vid långvarig torka skyddar den även algen från att torka ut. Algen i sin tur bidrar med att bilda energi med hjälp av fotosyntes.

Det finns omkring tvåtusen olika sorters lavar i Sverige samt den vanligaste färgen är grå, också om det finns en mängd varianter med alla möjliga nyanser, exempelvis klargul alternativt brinnande brandgul. De flesta lavar trivs i miljöer som är torra samt ljusa. Det finns dock undantag även för det – det finns en art som växer på klippor under vattenytan!

Lavar växer gärna på stenar och träd. De arter som trivs på sten utsöndrar ämnen som sakta bryter ner underlaget samt frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stam, rotsystem samt blad. De byggs opp av svampen som bildar ett yttre skikt. Strax under det finns algen. Ibland är svamp och alg blandat genom hela den invärtes delen av laven, det som kallas märgen.

De vanligaste lavarna är renlav och islandslav. Lavar kan användas inom många områden. Det finns seder runt att begagna islandslav i sallader, samt man har under historien begagnat lav i brödbak. Vissa lavar kan man med stor fördel använda för att växtfärga garn och då få mustiga, fina naturfärger. Det finns nämligen mycket man kan göra med lavar, om man bara vet vilken sort det är man har, samt vad man ska göra.

Mossor är växter som mestadels är gröna till färgen och som trivs på platser med skugga samt fukt. De växer främst på marken, men oxå på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt samt eternit. Detta medför att mossa ibland tycker om att expandera på hustak.

Mossa saknar rotsystem med har istället korta rottrådar som förankrar växten med underlaget. Dessa mosstrådar saknar möjlighet att ta upp vatten och näring. Istället händer upptag genom de bladliknande utskotten, via porer som alltid står öppna.

När mossa växer på takpannor växer de ofta in emellan takpannorna samt när vintern samt kylan kommer leder det till att vattnet i mossan fryser och expanderar vilket gör att takpannorna spricker. Det är på grund av detta angeläget att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat expandera på taket, utan man måste avlägsna det manuellt, inte använda bekämpningsmedel då dessa kan missfärga takpannorna.

Mossa är alltemellanåt oxå ett problem i gräsmattan. Mestadels beror mossans övertag på att det är dålig dränage, dåligt gödslat och/eller för surt i gräsmattan för att gräset skall må väl. Det bästa är då att åtgärda de nämnda tre sakerna innan man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti samt järnsulfat. På vissa platser kan mossa vara mycket attraktiv eftersom det ofta bidrar till en lummig grönska.

Det är alltså inte blott dåligt med mossor samt lavar, tvärtom, de är både fina och kan vara mycket användbara! Vill man ha dän de är det enklast med Fulstopp – också i gräsmattan.